Zombies och monster

I en värld där människan är kapabel att flå levande djur för att komma åt deras päls bör man fråga sig om det verkligen är människor eller monster. Vilka är monstren? De som driver fabrikerna där djurplågeriet äger rum eller arbetarna som bedriver djurplågeriet? En person som är beredd att plåga oskyldiga djur för att få en lön och mat på sitt bord – är en ond människa. Är man kapabel att dra pälsen av ett levande djur så är man ingen människa utan ett hjärtlöst monster, en karikatyr av en människa. Man kan fråga sig om den här typen av monstruösa varelser har existensberättigande överhuvudtaget.

Enligt våra svenska lagar så bör människor omhändertas och låsas in om de är till fara för sig själva och sin omgivning. Ifall de lagarna vore rådande när det gällde hanteringen och behandlingen av djur så skulle många omhändertas och låsas in. Är man så totalt hjärtlös som djurplågare är – så är man till skada för sin omgivning. Hjärtlösa människor är zombies – dvs levande döda – och mänskligheten bör eliminera den typen av mentalitet från jorden. Den typen av zombies som detta handlar om måste räddas från sig själva. I en värld där kärleken råder så har man även eliminerat de fabriker och de företag som livnär sig på djurplågarnas arbete. Den typen av företagande skall kriminaliseras och förbjudas och de som bedriver den typen av företagande ska beläggas med kännbara fängelsestraff och dryga bötesbelopp.

Detta skall kampen mot djurplågeriet leda till är visionen. Människor som saknar hjärtan är zombies – levande döda – och skall interneras och vårdas tills de utvecklat mänskliga egenskaper som gör det omöjligt för dem att utöva den typ av grymheter de tidigare varit kapabla till. I slutänden handlar en stor del av kampen mot djurplågeriet om kampen mot girigheten.